Nu börjar det kännas. Att man snart inte är här mera. Idag en lördag i halvdeppighetens tecken. Vi var till stora stadion och såg Gramsh-Berat spela fotboll. Det är snö på Tomorri nu, man ser berget från stadion. Sedan utbröt storslagsmål, och det var en massa snutar överallt som knuffades och höll på. Vissis tröja blev sönderriven, fast den har jag fixat nu. Dålig organisation i alla fall att snutarna bara knuffar på alla, vi stod bara i utkanten av den klunga som började härja. Nå, ingen större skada skedd. Var kul att se spelarna dra ikull i leran, det var så vått så det bara strittade om dem när de föll, och i slutet av matchen kunde man inte se någon skillnad på lagen, alla var bruna.
Sedan en kaffe på Mateo med Vissi, och nu är vi hemma, eldar som vanligt och har just käkat middag.
Konstaterade att vi måste ta reda på mer om det här damprojektet, som dom eventuellt skall förverkliga nästa år. Om det händer lär Vissi nämligen sitta på en, för att vara Albanien, rätt stor summa pengar, eftersom hans familjs egendomar hamnar under vatten och staten måste ersätta det. Hoppas verkligen dom gör den där dammen, jag hade inte haft något emot att äga ett sommarhus i Durres!
Måste även säga grattis till Jennifer, ifall hon läser min blogg. Idag är det hennes artonårsfest, och vi kan tyvärr inte vara där och fira den med henne, vilket i alla fall jag tycker är väldigt synd. Hade hoppats att vi fått allting klart tills nu så vi kunde haft en trevlig reunion med min familj och resten av Kaunisrantas, men så blev det alltså inte. Nå, jag får gratta henne i veckan när jag kommer hem , eller varför inte bara dra med henne ut och pröjsa för det nästa helg? Blir nästan lite förväntansfull när man läser allas statusar på fb idag, många på väg till Affes. Okej, nästa helg kan jag inte göra det, men kanske helgen därpå. Jag lovade trots allt min syster en uppföljare till CLO när jag kommit hem. Tyvärr kan man inte vänta sig varken samma fiilis eller lika bra musik. Men det ska nog gå, och en positiv sak är ju att drinkarna är billigare. Men såklart kommer man sakna Gamla Stan, CLO, Viveur , Todo och alla andra underbara klubbar där! Och den grekiska musiken! Lyssnade igenom min telefon igår, och stannade på Opa! från melodifestivalen. Skrattade så mycket att jag började gråta när jag mindes Emmys dans på CLO till just den låten i maj någon gång. Oj vad jag ser frammemot att träffa min syster igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar