Höst

Nu har hösten kommit till Gramsh. Solen skiner, men vinden är sval, och man behöver en rock när man går ut. Nätterna är kalla, kanske runt en sju grader. Men nu har vi i alla fall haft några fina dagar med sol. Idag drack vi kaffe och åt lunch på pizzerian, satt i solen och njöt. Synd att våran balkong inte är på solsidan, hade vart skönt att bara sitta och skaffa lite färg på näsan.
Igår åkte Vissis engelsktalande kusin tillbaka till Italien, så nu är det en trevlig person mindre i den här staden. Börjar bli enormt uttråkad här nu, det är samma visa varje dag, en kaffe, en promenad, hem och data, ut en sväng, ytterligare en kaffe, hem och sova. Tack gode gud är det söndag imorgon, kanske vi kan göra något med Ola och Olsen, så man slipper se Gramsh en dag.

Snart borde vi också få det förbannade passet. Fast sen vet ju ingen hur det är med visum just nu. Får tålmodigt sitta här tills den åttonde, då borde det klarna. Sen tänker jag packa kappsäckarna fort som fan och hoppas jag inte behöver se Gramsh på ett tag igen. Kommer knappast vara någon längtan tillbaka hit som det är till Rodos.

Myspys

Upplever just nu lite samma känsla som man hade som liten när man skulle tälta, fastän det bara var med syster på bakgården. Eftersom det är ruskigt väder ute, och vi äntligen fått ved och gjort en underbar brasa i kaminen bestämde vi oss för att sova i utbäddbara soffan  vardagsrummet. Man ser blixtarna genom balkongdörren och hör dundret på avstånd, men här inne är det för en gångs skull varmt och gott! Sitter i bara T-shirt och pyjamas shorts, första gången sen jag kom hit. Mycket mysigt! Man hör det hemtrevliga sprakandet från brasan och regnet som trummar mot rutorna.
Har haft en trevlig kväll också, flunsan till trots. Suli kom över, vi beställde hem pizza och pojkarna spelade FIFA på vårt lånade Play Station. Sedan, som efterrätt lite grillad kyckling och en fräsch sallad. Och nu romantiskt värre med ett tänt ljus och en massa täcken och filtar i soffan. Fast nu skall vi tydligen återuppta fotbolls kuppen igen.

En regnig dag

Idag öser regnet ner igen. Har spenderat mesta delen av dagen inomhus, först nere på Mateo med några av killarna, och nu hemma med Vissi och Bishti. Vissi lagar mat, och vi har äntligen fått belysningen fixade här hemma, så det är ljust och bra. Doftar ljuvligt från köket också, och ännu underbarare när man inte behöver laga maten idag. Fortfarande förkyld, även om det börjar kännas aningen bättre.

En uppföljare från paj eländet igår. Jag lyckades faktiskt, efter ett mindre krig med ugnsluckan, få det att bli en rätt hyfsad paj. Fast Vissi gillade inte. Grannen däremot slevade in för fullt. Men nu har jag lagt alla övriga planer som involverar ugnen på hyllan. Får vänta med bakmanin tills vi kommit till Finland. Då får mor och far ta sig i akt, för det bara kliar i fingrarna av baklust. Chokladkaka, bullar och pepparkakor skall jag i alla fall göra!
Och längtar så tills jag kan sätta tänderna i en av Kimmens kanelbullar igen, megaörfil är något man inte ätit på sisådär en 8 månader nu. Och det är definitivt för länge!
Annat som är efterlängtat är golvvärmen i badrummet, vår enorma vattenboiler, vårat kök (med alla decilitermått, elvispen och en hel ugnslucka! ) samt K-markets underbara utbud.

En lista på det första jag skall göra när vi kommer till Finland.

• Äta kanelbulle
• Laga Tortillas
• Dusha en timme
• Köra scorollan
• Gå ut och dansa
• Trakassera farmor och farfar

Och mycket mycket mera som inte ploppar upp i huvudet just nu. Kommer vara överlycklig när jag är där, och efter en vecka kommer jag antagligen miserabelt nog att längta därifrån. Men det skall ändå bli skönt att komma hem!

I-lands problem!

Fan vad sur jag blir på det här landet alltså. Inte kan man köpa ens hälften av vad man behöver för att laga någonting att äta, och sen när man äntligen lyckas klura ut att det nog ska gå att laga en paj åtminstone, så finns det ingenting som man kan grädda den i. Upplevde en fem minuters glädje eufori för att jag i alla fall hittade ett rivjärn, det var över mina förväntningar. Men nu kan jag inte klura ut vad jag skall peta ner pajdegen i, det står mellan stekpannan och en enorm typ av ugnsform, som är typ tredubbelt så stor som en normal pajform. Jag har en känsla av att detta inte kommer bli så lyckat. Försökte få tag i Vissi och se om han kunde trakassera grannens mor, hon verkar i alla fall ha ett fullt utrustat kök, men då ligger ju hans telefon förstås här hemma på bordet där den gör en massa nytta. Och som om det inte var irriterande nog så rinner näsan för fullt och jag känner mej ungefär lika frisk som en död kaktus. Lovely!

Chill-Lördag

Tack vare min förbaskade förkylning har denna lördag spenderats hemma, mestadels under en filt. Har dock fått huset damsuget och en maskin tvättad, såklart är det sol och varmt när jag är sjuk. En liten sväng ut, för att käka Souvlaki till lunch, nam! Via apoteket för att köpa dundermedicinen Kaffetin Cold, som faktiskt verkar bita till och med på min monsterförkylning. Två tabletter och någon kopp te senare är jag nästan mänsklig igen. Så en kaffe på Mateo klaras av innan Vissi börjar laga middag. Och nu ligger vi i sofforna och kollar en bra krigsfilm.

Igår en trevlig middag hemma hos Suli, den engelsktalande kusinen. Det var jag, Vissi och ytterligare en kusin. Suli bjöd på risotto, kallskuret och sallad. Han är jäkligt duktig på att laga mat måste jag säga. Till det några små Raki, och eftersom tre av fyra pratade engelska blev det också en hel del diskussioner, och en rätt sen kväll.

Förkylning.

Trodde nästan jag skulle slippa det här eländet, med tanke på hur jag var sjuk halva sommaren, men nej. Nu börjar näsan rinna igen och man sitter och småhuttrar i tre lager kläder plus en filt. Mindre nice. Hoppas det går snabbt över i alla fall, har ju ytterligare tre veckor på mej att friskna till, kanske det räcker. För sjuk är inte det första jag hade planerat att vara när jag kommer till Finland! Och med dop och födelsedagar och lilla jul på uppkommande har jag inte tid heller.

Försökte igår klura ut någonting som man kan baka när man inte har följande utrustning; elvisp, ugnsplåt, bakpulver, bakbytta. Det visade sig vara ganska svårt, så jag gav upp och ska värma lite soppa och äta choklad istället. Idag var det dock superfint väder här, gick omkring med t skjorta och kofta och satt ute och drack kaffe i solen och njöt. Men nu har det blivit lite halvmulet till kvällen igen.

Fredagen till ära ska vi faktiskt gå bort på middag. Suli, den trevliga engelsktalande kusinen bjöd hem oss och ytterligare en kusin på middag efter att kvällens fotismatch är avklarad. Skall bli mysigt. En vinare för mej och den kultiverade kusinen, raki för övriga äkta albanska grabbar. Sedan börjar det ju bli helg igen, så kanske man får träffa Ola och Olsen snart. Om inte flunsan sätter P för det då.

Byråkrati.

Jag har sagt det och jag säger det igen, jag gillar inte byråkrati. Vissi skulle få sitt pass efter tjugo dagar. Så vi stiger glatt upp och travar till myndigheterna idag, bara för att få veta att det var ID kortet man fick efter tjugo dagar, och att vi nu ska sitta sysslolösa här i ytterligare två eller tre veckor innan vi får något pass. Angenämt!

Annars har det varit två helt normala dagar i Gramsh. Tråkigt som fan med andra ord. Ägnade gårdagen åt att städa hela huset, damsuga, tvätta badrummet och tvätta kläder. Efter det en kaffe och lunch på pizzerian. Idag musiknedladdning och matlagning, det blev tagliatelle med salami-tomat sås. Jag kan ju faktiskt laga god mat har jag upptäckt. Fast eftersom utbudet är lite begränsat i den här stan blir det mest spaghetti. Sitter som bäst och soff-dansar till en av dom skönaste grekiska låtarna från i somras, Eksareiseis. Och en massa andra godbitar blev också nedladdade, men min albanska storfavorit hittas ej. Försöken fortsätter!

Tirana

Har haft ett bra dygn i Tirana, Albaniens huvudstad. Tidig väckning igår morse, en rutig taxi till Elbasan där vi återigen mötte upp med Ola och Olsen, mina räddare från tristessen i Gramsh. Fick se deras hem, som var underbart vackert. Sedan, efter ett bilbyte på vägen, åkte vi iväg med målet inställt på delmålet Durres. Väl där en kaffepaus, på en ljuvlig kafeteria precis vid havet, och det var underbart varmt! Satt med linne på och försökte återskapa min bruna från Rodos i en halvtimme. Sedan en liten promenad, och fortsatt färd mot Tirana. Vi tog omvägen runt det största shoppingcentret i Balkan, Citypark, där det bara fanns dyra märkeskläder. Och till min förvåning, Only är "dyra märkeskläder" i Albanien. Sedan, eftersom magarna våra kurrade hoppade vi i  bilen och åkte in till Tirana centrum, där vi åt på en ljuvlig restaurang, Ljuvenilja,som Ola kände till. Sallad, bröd och vegepizza, medan dom andra satsade på traditionell albansk mat och öl. Räkningen gick loss på hela 27 euron. Jag diggar deras pris standard!
Sedan åkte vi hem till Olas mamma, som bor i Tirana med hennes lillebror och Olsens kusin. Det var också här vi övernattade, men först lite mera shopping och sedan bowlingkväll. Efter det en middag hemma hos familjen, lite speks och sedan sängen.

Idag vaknade vi sent, runt en elva tiden. Käkade en liten frukost, duschade och begav oss ut på stan med Ola. Efter en macciato och toast till brunch gick vi och gjorde det där omtalade hålet i tragus (tror jag det heter). Sedan måste tjejerna åka hem, så vi slog följe med Erlind och gick en sväng i centrum. Sedan en kaffe i väntan på att Vissi kusin skulle anlända. Och när han, och ytterligare en för mej ny kusin vid namn Aida, kommit åt vi Souvlaki till lunch/mellanmål. Sedan hopp i bilen, via ytterligare ett shoppingcenter för att införskaffa underkläder och tamponger, två saker dom inte har i Gramsh! Sedan en lång och kurvig bergsväg till Elbasan, en raki med ytterligare ett dussin kusiner, och sedan hem. Väl hemma bestämde sej Vissis kusin för att kocka åt oss, och vi har just avnjutit en underbar pasta bolognese. Märks att killen bott i Italien ett tag!

Vintergarderob?

Vad sjutton skall jag slå på mej när jag kommer hem till Finland? Min drastiska viktminskning har säkert gjort så att alla vinterkläder jag ägde sitter löst och ledigt nu, eftersom mina förr så supertajta Levis jeans mest hänger och slänger nuförtiden. Det är inte kul. Jag har inte pengar att köpa nya, vare sig jeans eller vinterkläder. Gråter en skvätt över dem, och funderar allvarligt på att försöka krympa dom i 60 graders tvätt, fungerar det månne? Tack gode gud för dom jeans jag lyckades införskaffa billigt här, men dom hänger knappast med i ett och ett halvt år som Levisarna ju gjort.
Ställde mig efter mycket om och men på vågen förra veckan, och blev skrämd av resultatet. Jag är nere i ynkliga 55 kilon. Det trodde jag aldrig, efter att jag var i glädje eufori när jag kom ner till 60. Och då kämpade jag, tränade och länkade. Men efter sommaren i Grekland är det inte mycket kvar av mej, och då kan man inte precis påståt att jag levt sådär farligt hälsosamt. Visst, en och annan länk har det blivit runt gamla stan, men lika många drinkar och gyros. Skulle nog vara så nöjd och glad om det inte var för alla byxorna. Men skall väl inte sörja, efter julen är jag säkert uppgödd och kramgo igen.

Har jag missat nått?

Sitter och skrollar runt bland gamla klasskompisar på FB, av ren nyfikenhet. Kan konstateras, många av tjejerna är mammor. Den andra halvan är duktiga studeranden som snart får sin examen. På väg in i stabiliteten. Villa,man, ungar, farmare och hund. Eller hur man nu smart kan sammanfatta det. Kan inte låta bli att undra, har jag missat nått? Just var vi alla där i samma korridorer i Höjdens skola, och nu är vi i skilda världar. Jag antar att även min mor hade uppskattat det mera om jag hade spenderat mina dagar vi Pedagogiska Fakulteten eller annan högskola.Och jag är lika säker på att hon hade mördat mej om jag blivit gravid.

Men här har vi mej. Jag sitter i en rucklig liten stad på den Albanska landsbygden. Föregående sju månader spenderades slavandes i två olika Grekiska barer. Jag har absolut inget som kan kallas utbildning. Jag har ingen klar plan på att införskaffa en riktigt ännu heller. Jag kan blanda ihop det mesta i drinkväg, men vet inte hur eller var jag skall överleva vintern. 

Men jag är så jävla lycklig! Jag vet att jag inte kommer se tillbaka på dom tre senaste åren och säga att jag ångrar mej. Jag gjorde och gör det jag drömmer om, tar dagen som den kommer och får se en massa nytt hela tiden. Jag har glädjen att få kalla folk från minst 7 olika länder vänner. Jag har träffat den mysigaste killen man kan drömma om ( inga askungetankar nu). Jag har testa på att vara bilförflyttare, servitör och bartender, för att nämna något. Fumlat runt och screwat up en hel del, krockat en mazda eller två men lärt mej av mina misstag! Så vad kan jag säga? Alla gör vi våra val här i livet. Tror inte jag gjorde det lättaste valet, långt ifrån. Men jag har i alla fall sett lite mera av världen, och ur en synvinkel man inte får som turist. Såklart jag måste ta tjuren vid hornen i något skede, skaffa mej en utbildning, fast anställning, aldrig en farmare dock. Men den dagen skjuter vi på! Jag har fortfarande en massa grejjer kvar som jag vill göra innan dess.

Åskväder

Har inget smartare att göra för tillfället, så skriver en liten berättelse om de senaste dagarna.
Idag är det ett jäkla oväder här, det har bullrat i knutarna hela dagen, ösregnat och blixtrat. Så efter att ha tiggt skjuts åt oss hem från Tom & Jerry har vi förskansat oss i våran lägenhet, lagat spaghetti och diskat. Nu stack killarna över till någon granne för att spela FIFA på Play Station, och jag har avnjutit två avsnitt av Vampire Diaries och pratat med mor och far. Där hemma väntar de snö till på fredag, ush! Här har man liksom glömt bort allt vad vinter heter. Saknar såklart Rodos och solen, men eftersom beslutet är taget och vi skall tillbaka är det rätt okej. Sitter och lyssnar igenom all bra musik från sommaren, just nu Opa! och före det San erthi i mera och To kalokairi mou.
Har hittat en förbannat bra albansk låt också, eller två egentligen, men dom vägrar låta sej nedladdas, så vet inte riktigt hur jag skall kringgå det problemet.

Igår var vi nere på Matheo och såg Albaniens kvalmatch mot Vitryssland, men dom förlorade. Det var en hel lokal full med män.. och jag. Men jag fick i alla fall en sån där god vit skumgrej, som jag inte vet vad den heter,( nu vet jag det, Salep heter det) men den smakar som ett mellanting mellan tomtegröt och Mama Sofias pudding. Nam! Och till min stora förtjusning har vi införskaffat choklad idag! Och den smakar inte ens julkalender, stort framsteg!

Ser mycket frammemot helgen, då skall vi återigen ut på vägarna med Olsen och Ola. Kan inte vänta!

What about today?

Idag är det en regnig, gråmulen dag då inget händer, och absolut inget lockar en att göra någonting. Så vi har lagat frukost, storstädat och druckit kaffe med Vissis kusin, samt införskaffat en handkräm och tagit ett varv runt stan i hans lilla Opel. Nu kockar Vissi ihop någon hemlighet till middag, och jag funderar över ditt och datt. Sitter ihopkurad i soffan med filt och yllesockor, det är riktigt rått idag. Igår var verkligen en bra dag, en massa upplevelser att minnas! För att inte tala om att jag besökt ytterligare ett nytt land, fastän det bara var en snabbvisit.

Nu är det också klart att vi inte behöver oroa oss för visum till Finland något mera. EU omröstningen gav majoritet åt förslaget att slopa visum för Albanien och Bosnien-Herzegovina, och det träder i kraft den ninonde november, så då är det fritt fram att åka hem! Bra timing också, för Vissi nya pass blir klart om typ två veckor, i slutet av oktober. Ser också frammemot nästa helg, då har tandläkarparet ytterligare en ledig dag, och vi planerar att besöka Tirana ihop. Och imorgon kanske vi skall se oss omkring lite med Vissis kusin och hans lilla Opel, kan också bli trevligt. Saknar Rodos en liten aning hela tiden, men inte lika akut som ifjol, kanske det avtar med åldern? Däremot saknar jag syster rejält! Men snart ses vi ju igen!

Tiden kommer säkert gå väldigt fort i Finland, har så mycket vi ska göra. Först är det Jennifers födis, sen Majas dop och så har Petra och Micke bjudit oss till Lovisa för en visit. Sedan måste vi ta en dag i Helsingfors, förstås, kan ju inte isolera den stackars pojkvännen i Ekenäs hela tiden. Ser frammemot att bara ta det lugnt, äta tortillas och introducera honom till den finska saunan hemma i Tenala. Och förstås träffa farmor och farfar, morfar och alla vännerna. Hoppas bara han klarar av kylan och det dåliga vädret där uppe, han verkar bli lite nedstämd såna här dagar. Men jag tror nog att allting skall ordna sej till det bästa!

A great day!

Har haft en perfekt dag tillsammans med Vissi, Olsen och Ola. Jag och Vissi släpade oss ur sängen klockan åtta i morse, efter en varm  dusch satte vi oss i en rutig taxi ( dom kör som dom har förstånd till) till Elbasan där vi mötte upp med Olsen och Viola, tandläkarparet. Sedan begav vi oss i bil mot den Makedonska gränsen, med frukost stopp på vägen, där det intogs Pilaf ( ris med sås) och kaffe. Sedan in i bilen och iväg igen, men eftersom automatlådan bråkade blev det en kaffepaus rätt snart igen. Till slut kom vi i alla fall fram till delmål nummer ett, Drillon,  en underbar trädgårdsanläggning med damm, svanar och små roddbåtar samt en mysig uterestaurang. Vi såg inte mindre än fem olika brudpar, detta var tydligen ett ställe dit man kommer före bröllopet för att få sina foton tagna och bli omkring rodd i dom små blå roddbåtarna. Vi tog såklart också en runda,tittade på de enorma fiskarna i den avskärmade dammen och byltade sedan på oss alla extrakläder som fanns tillgängliga. Det här stället ligger vid en av de djupaste sjöarna i Europa, Prespa, och det var därför väldigt kall och rå luft. Sedan bänkade vi oss på restaurangen för att inta lunch, som bestod av sallad, potatis, ostar, ugnsstekta paprikor och squash och spaghetti för min del, medan de andra satsade på lokal sötvattensfisk. Efter att ha matat svanarna och änderna med diverse rester hoppade vi i bilen igen.

Efter att ha kört längs Prespas stränder och kollat in alla vackra vyer körde vi mot den Makedonska gränsen, som ligger högre upp i bergen. Väl där lämnade vi bilen, stämplade ut oss ur Albanien och anlände till den Makedonska passkontrollen. Sedan en taxi till Struga, en makedonsk stad som ligger nära gränsen. Väl där en promenad längs floden, strosa längs med gågatan och sedan satte vi oss på ett kafé vid flodstranden. Efter det måste jag och Ola bara springa in i en klädbutik, dom hade så fräscht skyltfönster. Och ut kom man förstås med en liten påse. Sedan hopp i taxin tillbaka till gränsen, tillbaka till den egna bilen och börja hemfärden mot Elbasan. Till och med på hemvägen tog vyerna luften ur mej. Jag som tyckte att bergen var höga på Rodos har nu fått mej en tillrättavisning av den Balkanska halvön som heter duga!
Väl i Elbasan gick vi en sväng längs gågatan och drack sedan en varm kakao på ett kafé i deras gamla stad. Väldigt mysigt, och väldigt grek-lik atmosfär. Sedan bilbyte till en liten Opel och hemfärd längs den helvetiska vägen till staden som myndigheterna glömde, Gramsh. Home, sweet home!

Vad jag har lärt mej idag:

• Makedonien hör till EU sedan i fjol
• Svanar bits
• Albanien är ganska snyggt, trots sin ekonomiska status

Dagens låt, NRG band,Te Dua är också definitivt värd att lyssna till. Albansk pop producerad i Sverige med delvis albansk och delvis engelsk text.

A perfect Saturday night

Sitter hemma med Vissi, Lindi och Ella med fästman. Mycket trevligt. Raki flaskan är på bordet och tilltugg som lök och ost också. Väntar på att dom fyllda paprikorna skall bli färdiga så vi får middag idag också. Hade skitkul att kocka ihop, jag gjorde röran och Vissi fixade paprikorna. Fast nu tror jag han har lyckats bränna dem också. Jaja, mat lär det bli i alla fall.
Väntar på att far och mor skall höra av sej, dom äter middag hos gudföräldrarna idag. Har också haft nöjet att se min guddotter i webcam igår, och resten av familjen också.

Idag en mycket bra dag, vaknade tidigt och begav oss ut på stan, närmare bestämt till torget, där alla bybönder samlas på lördag morgon för att sälja sina grödor. Efter att ha blivit några kilon tyngre med lök, potatis, tomater, gurkor och ost begav jag och Ella oss ut på stan för att införskaffa strumpor och annat nödvändigt. Hittade ett par skitsnygga jeans, som jag köpte. Dom kostade farliga tjugisen, tror jag. Har fortfarande inte fått koll på valutan här. Sedan hem, städa lite i vår ständigt röriga lägenhet och sedan börja kocka, när Lindi vågade sej över igen. Och nu sitter vi här, ser ljusen i byarna på avstånd från ballkongen och bara tar det lugnt. Jag börjar bli en riktig hemmatjej. Vem trodde det.

Äntligen frisk!

Vet inte vad jag har haft ihop med mej dom två senaste dagarna, men magen har varit riktigt sjuk och jävlig. Nu, dag två på kvällen börjar jag äntligen känna mej som en människa igen, tack och lov! Har blivit super omhändertagen av gulle i två dagar, så ingen större nöd, trots att man känner sej allt annat än fräsch när man måst springa på toa stup i ett. Nu har jag dock lyckats hålla två små portioner av kycklingsoppa och en joggis i magen sen i morse, så jag frisk deklarerar mej själv, och skall ta itu med diskberget som tronar på arbetsbordet. Sedan en snabbdusch för att fräscha upp sej och ner till Matheo och kolla matchen, Albanien spelar tydligen ikväll. Och nästa vecka har dom hemma match i Tirana.

Vi hade ju planerat att åka till Tirana imorgon, men nu vet jag inte hur det gick med dom planerna, måste ta en diskussion senare ikväll. Vi hade tänkt spendera en heldag och sedan sova över hos en av Vissi kompisar, så vi hade haft möjlighet att gå ut och ta en drink,dansa och se lite folk igen. Saknar verkligen nattlivet i Grekland!  
Hoppas i alla fall det blir av den här veckan, hade varit kul att se något mer än denna lilla småstad, fastän jag trivs helt okej. Vissi däremot är rejält uttråkad redan.
Hörde på nyheterna att Europa parlamentet röstade för att slopa visumkravet för Albanien, det är ju positivt, fast gud vet när något sånt träder ikraft. I alla fall väntar vi tålmodigt på nya passet först innan vi ska ta tag i resten. Men man kan ju alltid hålla tummarna!

Middag och åskväder

Igår hade vi en väldigt trevlig kväll, Vissis gamla skolkompis med man kom till stan och vi gick ut och åt en mysig middag på en liten restaurang en bit uppför berget. Grillat lamm,sallad, potatis, frukt och Saganaki. Väldigt gott, och trevligt sällskap, fastän tjejen inte pratade engelska. Vi blev hembjudna till dem också, så fort de har en ledig dag. De jobbar som tandläkare versus laborist och driver en liten klinik ihop i grannstaden.

När vi kom hem kom favoritgrannen över, och vi satt och var sentimentala över Rodosvideon på Youtube. Efter det snackade vi med Tina och Andrea på Skype, skönt att höra av dem igen. Och Tina hade skaffat en pupu, som var väldigt intresserad av webb kameran, Brownie hette den!

I morse vaknade vi av det värsta åskvädret jag någonsin varit med om, det smällde så det skallrade i fönster rutorna, och jag är faktiskt förvånad att ingen ruta hoppade ut med tanke på hur våra fönster ser ut. Det regnade och small och blixtrade så sjutton, men nu på dagen har det varit lugnt. Molnen är fortfarande ruskigt mörka, och dom nästan klänger fast vi bergstopparna, så kanske vi får mera oväder till kvällen.

Idag har vi tjuvkopplat lite mera kanaler till våran TV, så just nu har vi faktiskt nöjet att sitta och kolla Fifty first dates med Adam Sandler. Och vattnet är äntligen igång, så disken har jag fått gjord, och nu vänta på att duschvattnet blir varmt. Gud vad skönt!

Gramsh dag 5

Igår var en mycket bra dag. Städade upp hela den här röran som någon mystisk åstadkommer då jag inte tittar. Sedan en siesta, ut på stan för en kaffe med Ervis engelsktalande kusin. Efter det handla mat och knalla hem. Killarna stack iväg på fotboll och jag slogs med spisen, med det lyckade resultatet att vi faktiskt fick pasta till middag. Tända ljus och en flaska vitt gjorde det hela rätt mysigt. Sedan en bra film på TV, fast Vissi somnade efter typ fem minuter. Idag ut en sväng till affären nere på hörnet, leka tolk för någons bror har fått avslag på sin uppehållstillståndsansökan till U.K, fastän han tydligen är gift med en britt. Nu hemma och data nördar lite, försöker ladda ner ny musik, och väntar på att vattnets ska slås på igen, det är avstängt för dom drar nya rör i gatan nedanför. Idag kanske två av Vissi gamla skolkompisar kommer till stan, så det lär väl bli ännu en kaffe någonstans. Tur att man får tre espresson för 1,08 € här!  Har upplevt lite problem med mitt älskade bank kort, sällan liksom! Trots att jag har pengar på kontot får jag inte ut dom ur automaten. Som tur är finns det en Alpha bank någonstans i stan, hoppas det funckar, använder ju alltid Alpha i Grekland med så det vore ju mystiskt om det inte funckade! Hoppas också vi ska göra någon av våra exkursioner snart, till Tirana eller något, skulle vara kul att se lite mer av det här landet än bara denna Albanska motsvarighet till Ekenäs. Dock måste medges att dom har mycket mera liv här än i Ekenäs. Otaliga cafén och alla är ute och spatserar på kvällarna. Svårt att jämföra med Kungsen liksom!

Hurtigt värre!

Har ägnat morgonen åt att städa undan röran som någon åstadkom igår. Ingen skyldig utpekad. Bäddat alla tänkbara sovplatser i det här huset, vet dock ej vem som sovit var. Sedan plockat tvätt, strykit, dammsugit och tvättat mera. Nu ska det hoppas i duschen och sedan ut på kaffe. Hade en perfekt dag tills Ella kom över, jag gillar hennes sällskap, men inte det faktum att hon älskar slow-mo musik, min må bra fiilis försvann helt. Måste slå på Black Eyed Peas och hoppa i dushen, för att sen hoppa i baggybyxorna och mega sneakersen. Kan konstatera att jag måste vara den första här som springer omkring med leggings, baggyjeans och andra moderna saker, dom gamla tanterna kollar skumt på mej varje gång jag lämnar våran port.

Igår vågade jag något otroligt, jag klippte håret i en "salong" som bestod av ett rum med en plast stol, vart färgförpackningarna hon hade uppsatta längs med väggarna var samma som jag använder hemma i badrummet. Var lätt skeptisk, men samtidigt var mitt hår i en sån kris status att nästan alla lösningar var bra lösningar. Dessutom försäkrade mej dom lokala tjejerna att det var den bästa i stan. Så sagt och gjort, jag satte ner mej med en nervös känsla i maggropen, men idag kan jag faktiskt säga att jag är nöjd, det är kort igen, inget överdrivet trendigt, men det kan i alla fall växa igen. och när jag kommer tillbaka till Finland skall Sara få sätta klorna i det igen, har hittat en supersnygg frisyr som jag vill ha!

Fick just en wallpost av Maria, våran kvinnliga chef från Rodos. Saknar henne så mycket! Hon var alltid så go' och snäll mot mej. Saknar överlag att höra grekiska, älskar det språket över allting i världen. Dessutom var det mycket enklare när man förstod vad folk omkring en sa, för att inte tala om att man visste hur mycket pengar man hade i fickan, den albanska valutan, lek, är hopplös att förstå sej på, påminner lite om den tiden de fortfarande hade drakma i Grekland, men då var jag så liten så jag behövde inte bry mej!

Det var svårt att säga hejdå till Maria, hon grät krokodiltårar och ville inte sluta kramas. Blev faktiskt rörd. Så en bra sak fick man ut av den här sommaren, man vet var man får jobb nästa sommar. För oavsett vad folk säger, och oavsett vad någon tycker, så ska jag tillbaka till Rodos, till varje pris. Det känns fortfarande mest som mitt hem här i världen!  Mikes avskedsord: You know where your bar is? Here and only here!  Yes Mike, I know!

Gramsh dag 4

Nu har jag varit här i fyra hela dagar, eller om det är fem, jag har redan tappat räkningen. Dagarna består mestadels av att perkla över dushen som aldrig funckar, fast den ändå funckar när någon annan vrider på den. Sedan ut på kaffe,oftast på Adi, men lite här och var. Igår träffade vi Vissis kusin Ella, och med henne har jag spenderat dagen idag. Shopat dushgel, dragit runt på stan, käkat middag med hennes familj och nu sitter vi här i våran soffa och gör mest ingenting. Vissi kom just hem, först kollat matchen och sedan spelat själv. Hans kompis har suttit och hickat i våran soffa i en timme, och petat på datorn för att spela jamaicansk smoking musik. En trevlig kväll med andra ord.

Nu ska jag börja packa mej i säng, vet inte vad det är här, men jag är trött mest hela tiden verkar det som. Dygnsrytmen har drastiskt ändrat från Rodos, där man sov hela dagarna och var uppe hela nätterna. Imorgon skall vi börja ta itu med det här pass ärendet, och sedan så småningom visumärendet. Inte för att jag vet vad vi skall göra sen när vi är klara med Finland. Men det får man väl se sen. I alla fall har jag haft två superbra dagar. Nu skall jag försöka slänga ut den hickande killen som däckat på soffan och dra täcket över huvudet. Chiao!

I'm still alive!

Då har man nått Albanien på världskartan. Efter tretton jobbiga timmar på en buss, följt av två timmar i bil på den värsta vägen i världshistorien sitter jag nu i Vissis hemstad, Gramsh. Trodde dock att jag skulle dö när jag vaknade upp i går morse och verkligen såg var jag hade hamnat. Det första man ser från balkongen ( som lutar så mycket att jag vägrar gå ut pga. rasnings-risk) är fallfärdiga, ruckliga tegelhus som ser ut som om man skulle kunna sparka omkull dem. Tyvärr är vårat likadant. Fasaden är det inte ens fråga om längre, snarare rasningsrisken. Inomhus är det dock rätt fint, men iskallt.
Efter att idag ha ägnat dagen åt att städa, tvätta ut kylskåpet, fixa ny dusch och varmvattenberedare är vi nu snart tillbaka i civilisationen! Jag har också lyckats snoka fram ett par yllesockor i en låda, så numera är det inte så kallt. Idag en mysig frukost gjord av gulle på en gasflaska ( spisen är sönder, surprise surprise) är jag nu nästan redo att säga att jag gillar det här stället.

Som med dom flesta samhällen där ekonomin är krass är folk jävlit goda och glada här, och jag har nog aldrig skakat så många händer som dom två senaste dagarna. Trots allt har Vissi sisådär 32 kusiner som bor här, och resten av stan är han bara vän med. Få personer talar engelska här dock, tror jag har mött tre stycken som gör det, men alla pratar med mej ändå, vad jag förstår är upp till mej. Nu skall jag avsluta detta inlägget så småningom, så jag kan gå och se mitt gulle spela fotboll, för det var ju det viktigaste i världshistorien. Undrar var han har tänkt duscha efteråt?

Måste också skriva helt kort om vår vistelse i Thiva, eller rättare sagt byn Kaparelia i Grekland, där Vissis kusiner bor. Vi stannade där en natt, och det var verkligen ett fint ställe, äkta pittoresk liten by. Toaletten var byggd i ett uthus, dusch hade dom inte, men hönsen sprang omkring på gården och mannen i huset stampade vindruvor till vin på garden. Alban bor också där, så det var rätt kul att se ett bekant ansikte igen. Själva staden Thiva var en aning större, kanske i mått med Rodos. Men inte en turist så långt ögat nådde! Väldigt skönt. Där bor dock en massa albaner till följd av att det finns mycket jobb med jordbruket där. Men nu kan jag verkligen inte skriva mera, för stället stänger. Så vidare rapport följer imorgon, med foton!