En helt bra dag.

Idag en helt vanlig måndag. Men trots det en ganska schyst dag. Solen sken, fastän det blåste iskallt. En okej dag på jobbet, god lunch och så vidare. Små saker som förgyller vardagen ack så mycket. Sedan hem och käka rester från helgen, en snabb länk med Vissi och dagens motion undan. Nu skall jag synda, klämma i mej knäcke-mackor och kolla Top Model 15, bara för att det är så underhållande att se tjejerna skrika halsen av sej. Och så är ju fotona rätt inspirerande.

Eländigt, eländigt.

Jag har tröttnat. Det tog två månader och sex dagar att bli utless på Finland och allt tillhörande. Jag orkar helt enkelt inte engagera mej mera. Jag vet var kappsäcken står. Jag vet var jag har motivation att stiga upp på morgnarna, där folk fortfarande tänker som jag, är civiliserade och sociala. Varför skall man utsätta sej för det här när man vet att man inte klarar av det?

Lite kvar med jobbet, det är helt okej, då behöver man inte tänka, du går på som en robot. Du går dit, du gör det någon säger åt dej, du går hem. Sen börjar det svåra. Att bortse från att folk beter sig som svin. Att folk på gatan hoppar högt om du av misstag hälsar för högljutt på någon bakom dem. Jag klarar inte av denna mentalitet!! Var var vi när kulturella och sociala egenskaper delades ut? 

Så till lite mer världsliga gnällerier då. Det är söndag, jag vaknade halv elva, pigg som bara vad, trots att jag var ute till klockan tre. Förklaringen; det var så förbannat, idiotiskt och tråkigt så jag spenderade halva kvällen med att fånstirra på dessa varelser som skulle kunna syftas till som medmänniskor. Om det inte vore för att de ligger och spyr i hörnen, kastar saker omkring sej, slåss utan orsak och så vidare i all oändlighet.

 Nu orkar jag inte ens gnälla över eländet längre. Jag ska dra täcket över huvudet och leva på den enda positiva saken från igår, nämligen kommentaren "varifrån kommer du, du verkar så utländsk". Varm tanke skänkes till den sötnos som sa det. Kan inte bestämma mej för om jag skall göra en nedräkning eller inte, kanske det gör mej alltför nedslagen. Några fina foton får ni i alla fall, av det enda som gör det här helvetet värt att utstå. Kanske jag kan döva mina depressioner med Simpsons på tv?

Jävla terrorist!

Jag är såå arg! Idag var det en rätt trög dag på jobbet, och inte den bästa avslutningen med Mazdamannen på Espen. Och inte blev det ju bättre av att precis allting har slagit snett hos den dåren, så han bestämde sig tydligen för att köra efter oss hela vägen till Tenala. Vilken jävla tur att vi stannade vid butiken och han åkte förbi. Annars skulle vi väl haft fanskapet på gården, och då skulle jag inte varit ansvarig för mina handlingar. Skott i pannan borde den jävla terroristen ha!

Trots det har det hela blivit en helt mysig fredagskväll, har badat bastu och skall snart käka kebab, hemlagad! Har så här lagom en vecka efteråt fått fotona från förra helgen lagade, så skall ladda upp dem. Imorgon är det lite halvt Affes på gång, eftersom vi borde ligga bra till med sjuss smöjligheter. Man får se vad som händer. Skönt är det i alla fall med en arbetsvecka undan!

Vardag/ Albanien-kaos.

Då har en helg svängt förbi igen. Helt skönt har det varit och någorlunda produktiv har man lyckats vara. Hemmakväll på Fredag, räkmackor och chill, igår till Fé, inget vidare, lägger alla framstående krogbesök på hyllan tills vi kan gå ut utomlands nästa gång tror jag. Det som var roligast igår var nog hemma hos Emmi, när vi busade med hunden. Massor av fina bilder fick jag, som jag tyvär inte kan publicera nu eftersom min dator hatar mej och redigerings programmet har beslutat sej för att sterva. Bättre tur imorgon kanske. Eller så publicerar vi oredigerade bilder. Ve och fasa. Snart skall det göras slag i saken och köpas en bra kamera hoppas jag. Dom sista julklappspengarna är sparade för ändamålet, fastän jag gjorde slag i saken och köpte ett Thomas Sabo smycke igår.

Idag har det varit en sovmorgon som aldrig förr, och därför kan man inte sova nu, även om man vet att man borde. Sedan blev det storstädning, garderobsstädning och golvtorkning. Här är fint som aldrig förr. En fem kilometers länk och ett pass Zumba hann också klämmas in. Till min besvikelse var det inte Salla som drog, så ett litet antiklimax där. Bättre lycka nästa helg!

Lite strul har vi på Albanien fronten dock. Det har varit en massa protester och uppståndelse, fem människor har blivit dödade av kravall polis, och på fredag fortsätter försöken att få Berishas regering att avgå. Hoppas verkligen dom lyckas utan att det bryter ut inbördeskrig igen. Kompisarna där nere är nervösa och oroliga, och vi är superglada för att större delen av Visis familj sitter säkert i Italien. Och hoppas verkligen dom lyckas göra något åt sin inkompetenta, korrupta regering nu när de väl har tagit saken i egna händer!

Uppdatering.

Här kommer då en liten uppdatering av vad jag pysslat med på senaste. För tillfället spenderas varje vardag mellan halv sju och halv fem på Assistor. Därefter försöker jag inbilla mej att jag har ett liv. Jag lyckas inte särskilt bra. Saknar Grekland så det skriker i kroppen. Och inte blir det bättre när man läser på fb att vissa av bekantingarna åker tillbaka om sisådär en fjorton veckor. Jag skulle också vilja slå fast ett datum, men det kan jag inte. Ännu, i alla fall. Hoppas det här med det bedrövliga pappersarbetet börjar ta sig, så vi får en aning om hur saker kommer att urarta sej. Visi har snart varit här en månad. Tiden kommer rinna ut superfort, jag kan känna det redan.

Nu till något helt annat. Syster kom hem och var sur för att lärarna har våldtagit den fina traditionen med abi teater. Tack vare anti-mobbningsteamet får man inte längre skämta/driva med en eller flera specifierade personer, tydligen. För någon kan ju bli deprimerad och gå och ta livet av sej liksom. Hey, vi lever i Finland, vår självmords statistik är rasande hög redan, och nu skall all humor bort från gymnasie nivån, way to go!
Om ett par år kommer alla dessa personer befinna sej i arbetslivet, och där finns det inga mobbningsteam som tar hand om er, så lär er leva med det eller ta er egen skit!
Inte för att det berör mej personligen, men man kan ju inte låta bli att fundera, vad för sorts kontrollberoende,  "vi-tar-hand.om-dej" samhälle detta land kommer att urarta i?

Okej, förutom att bli häpen över detta faktum har jag hunnit med att handla och varit på kaffe med Visi. Nu skall jag njuta av nya Cosmopolitan och se frammemot veckoslutet!

Uttråkad.

Jag har inget smart att skriva på den här bloggen mera. Livet i Finland är lika tråkigt och grått som det alltid har varit, även med mitt gulle vid min sida. Det har sina ljusa sidor. Allting är väl egentligen helt okej. Så varför har jag inte tagit ett enda foto på tre veckor, varför har jag inte dansat loss, varför har jag inte haft den där ljuvliga eufori känslan sen jag kom tillbaka hit? Vissa människor är inte födda på rätt ställe, bara att inse det. Jag bleknar bort här. Jobbar, sover, spenderar helgerna efter bästa möjlighet. Och jag är uttråkad. Kan inte vänta på att få åka någonstans där man mår bra. På riktigt.

Hemfärd

Då var det dags för hemfärd senare idag. Denna helgen har gått så otroloigt fort igen! Alla helger i Lovisa bara rusar förbi, känns som vi just kom. Så idag gäller det att packa ihop sina grejjer, stuva dem i corollan och börja den tre timmar långa körningen hemmåt. Sen är det bara att göra sej redo för en ny arbetsdag imorgon. Känns en aning tungt. Idag är det dessutom plusgrader, grått och halvslaskigt ute.

Igår spenderades kvällen hos Line, sedan såg vi filmen Pink Panther och åt karelska piroger och spelade Trivial Pursuit hemma. En trevlig hemmakväll med andra ord. Idag skall vi som tack för vår vistelse bjuda värdparet på en liten middag, som är planerad till ABC i Gammelby, och därifrån hemfärd. Och sen är det väl bara att slänga ihop morgondagens mackor och se frammemot att knuffa mera bilar imorgon. Och denna vecka skall det banne mej klämmas in lite träning också! Skulle vara bra att ha en hund hemma också, det är en bra motivation för att komma ut. Och Visi har blivit så kär i Barro att han ville låna hem honom. Jag har däremot blivit kär i Mickes iPad
som jag sitter och skriver på just nu, en sån hade jag gärna investerat i om jag hade haft pengar, men först på listan kommer nog en kamera!

Långhelg i Lovisa

Denna helg spenderas i Lovisa med bästis, guddotter, systeroch Visi. Så här långt har vi haft superkul. Kom på torsdag kväll, igår tog vi oss en sväng till Borgå för lite shopping och senare på kvällen ett besök på Alexia. Klubben är stor och fin, men igår spelades det bara öststats house, så det sög ju en aning. Men roligt hade vi i alla fall!
Idag uppväckning av alla systersbarn som finns i stan, morgonmål och nu förestår lite uppröjning innan vi skall handla mat och laga favoriten Flygande Jakob. Och så en långlänk med Barro så man kan döva samvetet för den välfärdssamhälleliga viktökningen, urk! Det var skönt att vara smal i Albanien, det bara gick av sej självt. Här får man kämppa varje dag!
Nu skall jag frisera Elins hår, sedan är det ags att ta sej i kragen och göra något vettigt av den här dagen!

Vardag

Då har vi helgen avklarad, och fortfarande vid liv! Var lite osäker när jag tog Kalles trimmade snowracer nerför Påminne backen, men tydligen klarar man galant av att volta nio varv ännu i tjugotvå års ålder. Kan vara bra att veta! Annars har helgen varit lugn och skön. Idag till Salo och kika i lite butiker, och käka tex-mex på Antonio. Sedan och hälsa på mamma och sedan hem och bada bastu. Nu redo att krypa ner i sängen, känns lite lättare när det är en kortare arbetsvecka på intåg. Och hoppeligen får vi bege oss till Lovisa nästa helg, först skall bara en bästis kontaktas!

Då var det nya året här! Mitt första blogginlägg 2011 och således kan konstateras att denna bloggen rullar på sitt tredje år redan! Nyårskvällen firades hos Nicolina, med syster, Kalle och Ervis. Mysig tortilla kväll, våran bartender stod till tjänst och blandade drinkar, drinkspelets spelades och en och annan raket sköts upp.

Idag en sväng till sjukhuset och hälsa på mamma, som är inne på grund av sin gallsten. Hoppeligen får vi hem henne imorgon. Läget är stabilt, mamma springer runt med sin droppstång i korridorerna och är hur pigg som helst. Sedan har det käkats lite mumsig räkgryta, och nu ligger vi alla och däser i olika bakåtlutade positioner. Funderar eventuellt på att fara på ett pulkka race, men inget fastslaget ännu.

Det gamla året har vi avslutat med en bra första vecka på jobbet, och en massa kvalitetstid spenderad med Vissi. Kan inte fatta att han äntligen är här. Skönt att få lite balans i tillvaron igen, dagarna går snabbt när man jobbar och arbetskaverina är lika bra som dom var förr. Inget att klaga på där!  Hoppas bara att 2011 tänker hålla i sig som det har börjat!