Jag tror jag vågar diagnostisera mej med följande sjukdom,
Insomnia. På de tre veckor jag spenderat i landet har sängstiden rört sig ungefär mellan två till fyra på natten. Har alltid varit en
nattmänniska, men det här går verkligen inte. De enda gångerna jag sovit bra är på fredagnatt, och då hjälper det väl till att man kanske druckit paren drinkar eller två glas vin. Annars är det knepigt värre, kan läsa tills ögonen går i kors, och när boken är på golvet är man klarvaken igen. Inte ens musik hjälper. Det är så förbannat konstigt att sova här, i fel rum, ingen spis som sprakar, inga italienska humorprogram på tv:n, ingen varm famn att krypa in i, ingen som grumsar när jag snott hela täcket. Ingen som väcker mej med massor av morgonblöta pussar och ett
"Mirëmëngjes zemra"!
För övrigt knallar det på. Här är iskallt, kan inte komma till terms med att använda strumpbyxor eller leggings under jeansen, det går liksom bara inte!Och det är tjockt, obekvämt och hasar med en massa tröjor på sig. Så jag stannar inomhus om temperaturen är under -10. Fast idag var jag duktig, gick faktiskt ut en sväng och promenerade, fast sen förfrös jag tårna så jag gick hem igen.
Jezze gulle gryyne.... har av förekommen anledning rutschat in på dina intressanta sidor av uppdaterat vardagstramp i detta fördärvade land som Du föddes i en gång för att sedan finna kärleken långt från det man så lätt vänjer sig vid - civilisation!! Dina daxaktuella utvik får en att le, här man sitter på småtimmarna. För någon annan tid finns bara inte för detta trams - och då talar jag om FB, för det är den vägen jag ramlat in här!
SvaraRaderaBlir smått frusterad att höra hur illa du mår att vara hemma - Du ska veta att både Din av Dig godkända mamma och till hälften på axeln klappad far kanske trots allt ändå hade sett Dej flyta omkring i mera utstuderade kretsar och inte i regioner, där man inte vet om Du en gång duger till svinföda den dag nån hittat Dej bortglömt i någon begagnad kärnreaktor! Kärleken döljer allt och gör en superblind - det kan ingen förneka och behöver inte göra det, men kom ihåg, att Du härstammar från en högcivilicerat träsk där man verkligen BRYR SEJ, speciellt om sin egna spermier som en dag bara stritta iväg, utan att man kunde påverka dem med vare sig skrik, sång, hot eller kärlek! Det sistnämnda kommer vi föräldrar att behöva livet ut, dvs kärlek från våra "mogna satser" så glöm inte det i Din förblindade åtrå efter en strandad förälskelse som Du bara kommer åt med en tillräckligt stor hög avdammade dokument på finsk mark. Försök, fast jag vet att det inte är lätt, att ta ett nyktert grepp om vardagen - den kommer ändå att infinna sig där - vardagen, där Du i grund och botten trots allt ändå kommer att tänka som en liten finne - på finlandssvenska. Det lyckas ju givetvis oxå utomlands, men med finska tämligen civilicerade rötter kan ett och annat blir jävligt invecklat! Puzz o kraam från Langanztate - och Din favoritkåsör som kan reta gallfeber på VEM SOM HELZT ;-) Hälzar Mozz
Jodu, den vardagen får allt ta plats i ett mer civiliserat land ;) Här funkar inte jag. Tolkar det som att någon iaf ler åt min miseryBlog-det är bra!
SvaraRadera