Dålig timing.

Ytterligare en gråmulen, deprimerande helg har infunnit sej. Vädret är så äckligt att jag är riktigt förvånad att jag kom ut på länk idag. Måste varit en högre grad av uttråkning än vad till och med vädret kunde hindra. Igår en helt kul bowlingkväll med Syster och Co. Sedan en sväng till Fé. Graden av uttråkning och deppighet nådde oanade höjder.

Idag en frenesi dag, halva huset städat innan rastlösheten lade sig tillräckligt för att man skulle känna sej normal. Allting känns spännt just nu. Har ingen aning om vart saker och ting ska urarta. Jag saknar Albanien, jag saknar Olga, jag saknar Rodos. Jag saknar att vara mej själv. På riktigt.

Eftersom min laptop med en skrämmande precision har pajat just i en dålig ekonomiperiod skriver jag det här från pappas maskin. Följderna av det är att några bilder av mej kommer inte publiceras på länge. Ungefär så länge som det tar att komma över att digikameran återigen gled mej ur händerna precis på mållinjen, och en ny dator istället bör införskaffas. Kunde det bli mycket värre? Tack gode gud för att jag placerade över all musik och alla bilder på den nya hårddisken jag köpte i förra veckan. Bra timing, nästan skrämmande med vilken precision datorn klappade igen efteråt. 

Och till följd av att min pappas maskin hatar mej får detta inlägg tydligen vara okursiverat och oprytt över huvud taget. Nått mer som kan gå mej emot eller?!?