Min bästa vän är nog Petra. Jag har känt henne sen jag var tretton, och vi är verkligen så nära. Vi kan prata om allting, och hon har alltid precis dom rätta råden att ge. Vi har haft en miljon gräl med varandra, men minst lika många roliga och minnesvärda upplevelser tillsammans. Känner mej otroligt lyckligt lottad att ha en sådan bästis. Och såklart minst lika tacksam för alla andra nära och kära!
På tal om Petra så var det första gången på läge jag träffade henne i Ekenäs igår. Och nu har mina föräldrar även träffat min duddotter Maija. En verkligt bra dag som avslutades med en chill kväll hemma i soffan. Och trots att allting är näst intill perfekt vaknar jag med kramp i magen mitt i natten och vet ingenting om någonting. Saknar Rodos/Albanien det första jag gör när jag slår upp ögonen. Hoppas någonting händer snart, ingen skillnad vad, bara någonting. Hatar att leva i vänta och ovisshet. Idag skiner solen trots allt, och det är bara -3 grader. Så kanske man borde ta sig i kragen, städa och gå ut och gå. Försöka njuta av vad Finland har att bjuda på. Försöka duger ju.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar