Min morsa kan göra mej så förbannad.

Väcktes ur min väl behövda skönhetsömn av en överdrivet glad, och överdrivet högljudd morsa som käckt undrade om jag skulle med till simhallen. Underbart. Efter 21 år vet hon fortfarande inte att jag hatar att simma på morgonen,hatar att bli uppväckt före klockan ringer och speciellt av hennes inbillade vänliga prutthurtighet. Efter en kopp svart kaffe börjar de emellertid bli människa av mej igen, och till min stora glädje visar termometern bara -2 grader idag. Ska sparka ut mej själv på länk, sedan försöka pina med någon på eftermiddags zumba. Dessutom börjar det närma sej till 70 dagars gränsen, om två månader och någon vecka tänker jag återigen lämna landet. När jag sedan äntligen vaknade fick jag den goa känslan av att vara saknad, telefonen visade 5 missade samtal. Vid en närmare koll var det dock bara Mr. N som säkert hade känt sej ensam när krogen stängde inatt. Det märks att tipaton tammikuu börjar vara slut nu.

En vanlig weekend?

Firade fredag med att fara till Fé med Challe och lyssna på Eight Club. Kvällen var överraskande på mer än ett sätt. För det första stötte vi ihop med en pensionär som helt klart kände att han behövde bjuda två tjugoåriga bruttor på en flaska fin champagne. Utan att meddela oss. Det gjorde bartendern. Förvånade tog vi glas, flaska och behållare och bänkade oss. För det andra fick jag ett kast av ålderskris. Alla var små! Människor som inte ens hade börjat högstadiet när vi gick ut är nu myndiga att svina på krogen. Egentligen helt logiskt, men inte mindre skrämmande. Jag menar, om dom är så gamla, då är ju jag ännu äldre...
Enda trösten jag hittade var att portsarna frågade ID på mej, men inte på en del av 18-åringarna. I must have a young look still.


För övrigt har jag drabbats av solabstinens. Jag måste åka utomlands nu! Men en titt på resebyråernas äkkilähtö-sidor slog genast ner mej i stövelskaften igen. För min blygsamma förmögenhet kommer jag inte så långt med en finsk resebyrå. Till Thailand två veckor, om jag vill leva på luft resten av våren. Medan de svenska resebyråerna gav mej en chans att komma så långt som till Miami eller Mexico,också det i två veckor. Är väldigt sugen på Playa del Carmen i Mexico, (bilden). Ska nu överväga hur pank jag står ut med att vara resten av våren, samt lokalisera min kappsäck utifall att...

Beach 2010

Mitt nya projekt är igång på allvar. Jag har nämligen inbilla mej att jag ska bli smal och snygg till strandsäsongen i år. Tar snålskjuts av svältkuren i Rodos i höstas då man åt när man hade råd. Tack vare den viktminskningen och en ovanlig motivation har jag nu i tre veckors tid lyckats med att gå fem kilometer så gott som varje dag. Kombinerat med 1 kilometers simning en gång i veckan och underbar Zumba ska jag lyckas se bra ut i bikini detta år. Ska lyckas hålla igång projektet ända tills jag åker. Resultat syns i alla fall i och med att så gott som alla mina byxor är för stora. Inte så kul med tanke på att jag inte har råd att införskaffa nya, inte en ny sommargarderob heller. Men man ska väl inte klaga, bikinin passa i alla fall ännu. :)

Spännande.

Dagens spännande liv har bestått av städning..skrämmande mycket städning. Hade tänkt gå på Zumban, men som vanligt hade jag glömt läsa det finstilta och hoksa sen att det börjar på torsdagar först nästa vecka.. Så nu sitter jag här, greklåtarna snurrar i högtalarna, det är -16 grader kallt och hela världen känns död! De enda man ser på TV och i alla tidningar är underbara modereportage för våren, men sorry, här i Norden får vi nog bunta på oss ett tag till, så det är bara att dregla över Cosmo och hoppas man kan emigrera söderut snart. Jag vill kunna gå ut med bara leggings och sandaler, max en tröja..Inte långkalsonger, yllesockor, dubbla tröjor och skor som är tre gånger för stora för att yllesockorna ska få plats. Jag blir ytterligt deprimerad av vinter har jag märkt. Kanske man kunde bli så sjukskriven pga. depression att någon snäll doktor ger en enkelbiljett till Hawaii? Väntar med spänning på våren, att snön ska smälta bort och att temperaturen ska visa mer än plus 15 igen. Undrar hur länge man ska vänta då?

Saknar.

I will be back soon! :)

Nytt år, nya möjligheter!

Så var det 2010. När man verkligen tänker efter har det gått tio år väldigt snabbt. Man minns fortfarande millennieskiftet men åren har bara flugit iväg.. Har bestämt att det här året ska det verkligen tas tag i saker, drömmar ska förverkligas o livet levas precis som man känner det för! Kan knappt vänta på att få åka tillbaka till Grekland, och om man ska följa magkänslan är det nog ingen vits att komma tillbaka därifrån. Så nu är det bara att dra en lättnadens suck, snart slipper man Finland och alla inskränkta människor man ofta råkar ut för i småstäder som Ekenäs, man slipper kylan och den ständigt sugande finska mentaliteten. Kan bara hålla tummarna för att dethär året blir så bra som man hoppas!